13/10-11

Igår så var det tänkt att jag skulle ta bussen med båda ungarna till vårdcentralen då jag skulle till läkaren, men jag vaknade upp och mådde skit dåligt så jag tänkte nästan omboka tiden. Känns inte så kul och åka in vid 12.00 och så har man inte tid förren vid 15.00. Hade jag varit själv hade det gått bra men med båda ungarna. Hur som helst så ringde Mattias mitt på dagen och sa att jag inte behövde ta bussen för han kunde komma hem och hämta mig och dessutom ha ungarna tills jag var klar. Snacka om lättnad! Jag hade högt undertryck och jätte lågt övertryck. Jag har aldrig haft ett undertryck över 65 och nu hade jag 87. Undra vad det kan bero på. De tog en massa prover plus EKG som jag ska få veta svar på imorgon eller på måndag. Sen har jag fått en remiss till sjukhuset då jag ska göra en skikt röntgen på huvudet för att se om det kan vara en förträngning i något kärl eller nerv, han kunde nästan ana något med tanke på huvudvärken, tandvärken och de andra symtomen. Så jag hoppas verkligen inte det är något.. 
   I morse vaknade jag upp och mådde ännu sämre än tidigare. Tror jag åkt på en jäkla förkylning, för jag är så hes att jag knappt kan prata, ont i halsen, huvudet sprängs, nyser hela tiden och hostar så det river i halsen, öm i hela kroppen och hel täppt i snoken :( Jag hoppas ändå på att det är denna förkylning som legat i kroppen och dragit så länge men nu äntligen slagit ut. Jag såg inte fram emot den här dagen, önskar så att jag kunde ligga kvar i sängen och se på film hela dagen och ha någon som tar hand om barnen och servar mig, men nej då samma gamla vanliga sysslor :(( Fy tror jag dör!! Hoppas nu inte ungarna blir sjuka, orkar inte, vill bli frisk först. 
   Förövrigt har jag Wilma och Mattias emot mig här hemma. Jag visade nämligen en bild på en katt för några dagar sen och sa att det nog var den finaste katten jag någonsin sett, jag blev genast medhållen så senaste dagarna har de försökt övertyga mig om katten. Vet inte hur många gånger Wilma stått och tittat på mig och sagt mjau, klappa klappa och kack (=katt) så fort vi slår på datorn ska hon se bilden på katten med. Så plötsligt kanske vi ska bli kattägare. Vi som sagt att vi aldrig skulle skaffa en katt, vad har hänt?! Men å andra sidan skulle vi aldrig skaffa marsvin heller och nu har vi nästan 20 stycken :S Hur som helst så är katten skitfin, har som sagt aldrig sett en så fin katt, dessutom är rasen väldigt speciell till både beteende och personlighet, trodde inte ens katter kunde vara så som rasbeskrivningen beskriver. Vi ska i alla fall åka och kolla och prata med uppfödarna nu på söndag, om jag är frisk då vill säga. 
   Nej nu ska jag försöka få minstingen att sova, sen blir det te och efter det kanske jag borde ägna lite tid åt Wilma..