7/9-2011

onsdag 7 september 2011

Många säger att man skall ta vara på föräldraledigheten, det är en mysig tid som slarvas bort och som går alldeles för fort.. Jag kan till viss del hålla med men samtidigt är det en otroligt krävande tid som kräver både tid, kropp och själ.. Det är inte bara och sitta hemma och njuta av att vara förälder, tvätten skall också tvättas och hängas, maten skall planeras och lagas, disken skall plockas och diskas, hemmet skall städas och hållas efter, BVC tider och vaccinationer skall hinnas med liksom andra tider hos barnmottagningar, neonatal och allt vad det nu än är. Har man flera barn och ingen förskola innebär detta att man är hemmavarande med flera barn och är ett barn glad och harmonisk behöver det inte betyda att den andra är det, det behöver heller inte betyda att båda sover samtidigt. Ibland skriker de i kör, ibland skall de ha mat exakt samtidigt, ibland har man flera skitblöjor att byta för att inte tala om alla klädombyten det blir. Blir ett barn sjukt så blir alla andra det också och att tillgodose deras behov kan vara svårt och man kan känna sig så fruktansvärt otillräcklig. Barnens hälsa skall vara god liksom vår förutsättningsvis att vi hjälper dessa hjälplösa varelser att bibehålla den så. De skall badas och torkas rena, håret skall kammas och klippas, tänderna skall borstas och naglarna skall klippas, blöjorna skall bytas och stjärten skall vara torr och mjuk, munnarna skall fyllas och magarna mättas, kläderna skall vara anpassade efter väder och extrakläder skall finnas för olyckor och oförutsägbara utflykter, de skall ha tak över huvudet och en skön säng att sova i, de skall ha leksaker och övriga endalmål för deras behov, de skall få gränslös kärlek och växa upp i trygghet med vetskap om att vi föräldrar alltid kommer finnas för dem och alltid ställa upp i livets puzzel och på livets väg. Det är vi som bär ansvaret för deras liv och därmed bär vi ansvaret för deras uppväxt men ingen kan någonsin säga att det inte är krävande och att allt skall vara så lätt..
   Jag älskar mina små barn och gör allt för dem men när i helskotta skall man själv unna sig lite tid för att kunna ta hand om sig själv, för att kunna kurera sig och för att kunna fylla på med energi.. Jag är så otroligt slut och det känns som om jag sitter här och gör exakt samma saker varje dag, och det är verkligen extra jobbigt nu när man själv har feber och mår dåligt. Om bara Wilma kunde få en förskoleplats så hon kunde få träffa lite barn och leka och om Maya bara kunde få bukt med magen och bli nöjd så kanske man skulle få se hennes lilla leénde lite oftare än bara få höra henne gråta och skrika..
   Regnet öser ner idag, inne är det mörkt trots att lamporna är på, jag bara önskar att tiden skall gå så man får krypa ner och somna för idag. Kanske kanske får man vakna till en bättre dag imorgon..

0 kommentarer:

Skicka en kommentar