Jag känner mig ganska nöjd med mig själv, jag har plockat och hittat på saker och göra hela veckan hittills så jag har inte haft en lugn stund, ganska skönt mitt i allt, man får som ingen lugn stund då man kan deppa och tänka. Denna stund har varit på kvällarna när Tias är hemma men då har vi kunnat prata med varandra, tänt ljus och ändå varit tillsammans. Jag har städat toan och tvättstugan plus att jag har tvättat upp all tvätt. Sen har jag städat köket, men jag vet inte hur många gånger : / Det räcker med att äta en middag eller frukost så ser det likadant ut igen så det blir till att plocka och plocka mest hela tiden. Resten av veckan kanske jag kan försöka plugga lite och ägna övervåningen lite tid.
Maya har varit en helt annan person sen hon fick ur sig de hårda knöparna. Hon är glad, sover några gånger per dag, pratar, leker och är allmänt mysig, hoppas det fortsätter såhär nu och att inte magen krakulerar igen. Vi skall in till barnmottagningen med henne idag, ska höra om det finns något hon kan få för magen, typ laktulos eller något men vad jag har förstått så skall man inte ge det till barn under 2år så vi får hoppas det finns något kompletterande. Tias jobbar halvdag idag så då slipper jag bussarna och alla bussbyten, jag hatar verkligen alla besök det är så svårt att lyckas ta sig dit utan att han skall behöva vara ledig, det känns nästan som det är mitt fel som inte kan ta mig in själv :( Ska göra klart skolan och sen ska jag banne mig försöka ta körkortet. Men det känns som om jag har fått höra så mycket negativt när jag växt upp att jag inte riktigt tror på mig själv. "Du påbörjar alltid en massa saker men du slutför aldrig något" "Du kommer inte bli någonting, du kommer sluta som..." Det känns så jäkla trist och jag blir så osäker på mig själv, orden ekar i mitt huvud varje gång jag ska göra ett prov eller liknande och då får jag hjärnsläpp. Det brukar dock gå bra ändå på något underligt sätt men det är så jäkla jobbigt och jag drar mig för att hamna i den situationen, kanske därför jag inte påbörjat körkortsresan tidigare. Innan jag är 50år borde jag väl ha lyckats, jag skall ju köra med den BÄSTA!!
Nej nu skall jag borsta håret och maskera mig lite, sen blir det till att packa skötväskan och ta fram ytterkläder till ungarna, sen ska Wilma få lite mellanmål och sen är vi nog klara när Tias kommer.
Älskar min Tias mest i hela hela världen!
Haha på tal om Tias, fan vilken sjuk dröm jag drömde inatt. Jag har pratat om att jag skall baka kakor och muffins med bär i hela veckan, och så sa jag igår att jag skulle baka idag eller på fredag. Så inatt drömde jag att jag hade misslyckats med odlingen av bären och kakorna blev helt misslyckade, Tias lade sig på en madrass på golvet, han tog sig för pannan och drog sig i håret, han suckade och stönade och såg allmänt arg och irriterad ut och så sa han - åååh fattar inte, jag har odlat bär och frukt med grantanten hur länge som helst utan att misslyckas men med dig så misslyckas vi alltid!
Hur som helst så hade jag aldrig hört talas om att han odlat bär med granntanten så jag frågade vad han hade ihop med henne, han svarade - ja vi har legat med varandra och ja vi har det bra tillsammans, och misslyckas du med kakorna så är det bäst att jag lämnar dig.
Jag ringde upp granntanten och frågade om hennes version och hon sa att de hade legat med varandra och att de hade varit ihop ett tag. Jag vart alldeles paff för jag hade ju inte märkt något, Tias jobbade ju hela dagarna och när han kom hem så var han alltid med mig, jag sa med darrande och ledsam röst till tanten - jag har stått med repen i handen och tänkt på varför jag lever och så har jag alltid tänkt att jag har min Tias och han får mig att vilja stanna kvar.
Jag kände mig alldeles hjälplös när jag vaknade upp mitt i natten, kände mig så ensam och ledsen, var tvungen att väcka Tias och fråga om han hade något ihop med grannen men han bara fnyste, han sa att han aldrig i livet skulle göra något som skulle leda till att han skulle såra eller förlora mig, han sa att han bara älskade mig och att han skulle äta upp alla kakorna, sen kramade han om mig och så somnade vi igen. Nu hoppas jag verkligen inte att jag misslyckas med kakorna för då blir det väl lurpassning på granntanterna :)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar