Idag har vi varit hos barnmorskan, järnvärdet sjunker trots att jag äter medicin så nu har vi inhandlat torkade aprikoser och fy faan vad de smakade :( Bebisens hjärtljud låg på 140 i snitt och magmåttet strax under kurvan. Odlingen på urinprovet jag lämnade visade dock ingen urinvägsinfektion så var blodet i urinen kom ifrån är fortfarande en gåta.
Efter det skjutsade Mattias mig till skolan, men någon lektion hade vi inte så jag fick gå hela vägen hem igen :( Nu blir det snart Carbonara innan jobbet väntar.
Wilma har verkligen förändrats under bara ett par veckor, hon "kan själv" och har verkligen fått humör och en vilja. Hon förstår vad man säger om man pratar med henne och har börjat småprata på hennes egna lilla vis, nu står det inte på förren hon tar efter ord. Hon älskar och rita och ska vara med överallt. Så otroligt roligt och se, längtar tills hon blir så pass stadig på benen så hon inte ramlar så fort man ställer ner henne ute, ska bli så mysigt och vara ute och leka med henne till sommaren men fy vad jag gruvar mig för hennes vurpor, och hennes stackars små knän på asfalten och gruset :(
0 kommentarer:
Skicka en kommentar